| Egentligen började jag som socionom. Men så småningom visade det sig att arbetsmarknaden för
socionomer var något begränsad, speciellt om man var a) synskadad, b) kvinna och c)
norrbottning. Jag har alltid haft ett gott musiköra och allteftersom upptäckte jag tjusningen med att arbeta
praktiskt. Hösten 1995 kunde jag därför påbörja utbildning vid pianoteknikerlinjen vid Leksands
folkhögskola.
Nu var inte den kursplanen sådär väldigt inriktad på synskadade (tänk bara på kombinationen
synskadad och bandsåg!) så sista terminen gick jag på Arlainstitutet i Esbo utanför Helsingfors i
Finland. Där hade jag förmånen att få både bra lärare och goda kurskamrater som hjälpte mig till
ett gott resultat.
Jag har också fått utbildning för egna företagare och i datorhjälpmedel för synskadade i Skellefteå.
|